|
Comment on this article |
View comments |
Email this Article
|
|
News :: Övrigt |
|
Kravaller och folkfest hör ihop |
Current rating: 0 |
by Autonoma Göteborgskamrater
(No verified email address) |
17 Sep 2001
|
|
Ett bemötande av diverse myter och fördomar om kravallerna i Gbg. Debattinlägg till tidningen Arbetaren som inte publicerades, |
|
'/home/imcse/mirror/webcast/local/webcast/uploads//kravaller_9ypwog.txt' should be here, kthx |
|
1000-1500 flugor kan inte ha fel.... |
by Anarkoko
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
|
Wow... menar ni att Arbetaren inte ville publicera detta dokument. Och vi som ställt upp i samma demo och allt. Fy fan, dom ska inte få vara med oss i det klasslösa samhället. |
|
hulstfred -95 |
by mike
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
|
hur fan kan man kalla kravallerna -95 på hultsfred folkfest, jag var där och det var fan inte skoj, folk som sprang runt o va helt galna, de gav ju sig t.o.m på andra festivalbesökare som råkade vara i vägen för dess upptåg. jag är mycket glad att de lyckats komma till rätta med det problemet på hultsfred. |
|
Kravaller och folkfest? |
by DINO--
kravaller2001 (nospam) hotmail.com (unverified) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
gatustrider har inget med folkfest att göra. Igentligen har det inget med politik att göra heller.
I stort är gatustrider självförsvar, eller hämnd. så é det |
See also:
http://www.subversiv.n/kravaller
|
|
Provokation |
by RV
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
Menar ni allvar eller vill ni bara provocera? |
|
Lite respons |
by Mats
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
Anarkoko: Att debattinlägget inte blev publicerat i Arbetaren är fakta och vad jag kan se så ligger det inte någon värdering bakom detta konstaterande. Det får nog stå för dig i sådana fall.
Mike: Kravallerna på Hultfred 95 bestod till stor del av ett slags karnevalståg. Där fanns mycket glädje, jag lovar. Som den hårdrockare som stod och langade sten och ropade till sina polare "Det här är fanimej bättre än Slayer!"
DINO: Läs lite kravallhistoria, t ex "Arbetare i rörelse" av Bunny Ragnerstam! I varje upplopp på 1800-talet hurrade folket och det var hög stämning, som ett slags folkfester. Eller se på filmade kravaller från olika delar av världen, t ex på Discovery eller Euronews. Eller se på hur upplopp i fängelser brukar gå till. Det är ett väldigt tydligt mönster som går igen på de flesta plaster : att folk jublar, skrattar, festar, dansar och klappar i händerna när de driver bort polisen och tar vad de vill ha utan att betala. För en gångs skull så upplever de att det är dom som bestämmer. Att de inte är underordnade. De upplever frihet. Det är en stark känsla, en lyckokänsla.
Eller som den pacifist som tappade hakan ropade till några maskerade stenkastande demonstranter i Göteborg: "Sluta hata!" han får till svar "Vi älskar!". Eller som kravallerna på en hip-hop-spelning i Frölunda i vintras där vakterna blev uppspöade och bortjagade av festande ungdomar, eller i Biskopsgården där samma sak hände vid ett disco eller som de årliga nyårskravallerna i Köpenhamn, i Frankrike osv. Ofta när det är kravaller i Sverige så är det mot snutar och eller vakter i samband med spelningar och fester. Vi har sett det i Borås, Lund, Malmö, Västerås, Karlstad osv under de senaste åren.
Detta kanske är provocerande för många, men det är inte desto mindre sanningen. |
|
Göteborgspsykopater |
by RV
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
Psykopati, extremt avvikande karaktärsegenskaper ledande till att en individ kommer i konflikt med de sociala normerna.
- Psykopati är således trots benämningen (som betyder sinnessjukdom) ingen sjukdom utan en karaktärskonstitution, vilken liksom andra egenskaper betingas av arv och miljö.
- Man kan uppställa en rad olika typer, eftersom varje normalt beteende eller psykiskt reaktionssätt kan förekomma i den karikerade form som kallas psykopati. Man talar t.ex. om explosiva psykopater, som har en benägenhet för våldsamma affekthandlingar av obetydlig anledning, känslokalla psykopater, som saknar inlevelseförmåga, självhävdande psykopater, som till varje pris och med alla medel vill placera sig själva i centrum. o.s.v.
- Det är typiskt för de flesta psykopater att deras beteende är stereotypt och uteslutande dikterat av deras egna impulser så att de handlar utan hänsyn till den föreliggande situationen eller till andra människor. Behandlingen, som är utomordentligt vansklig och måste pågå under lång tid, består i olika former av psykoterapi. |
|
en rödbetas försvarstal |
by leif
(No verified email address) |
Current rating: 0
17 Sep 2001
|
|
det är din sanning. Din förvridna sanning ska du inte försöka pracka på mig i alla fall. Blir det någon klasskamp nångång så är jag där. Men jag kommer inte att ha sten i nävarna när jag "älskar..." |
|
Massan? |
by Andreas
(No verified email address) |
Current rating: 0
18 Sep 2001
|
Till Göteborgsautonoma
Jag har nu läst ert inlägg i debatten och slås av er brist på verklighetsförankring. Ni verkar tro att alla håller med er fast de inte säger någonting. Jag kan ge er rätt i vissa saker. Bl. a. att "allmänhetens" åsikter inte nödvändigtvis överensstämmer med bilden i massmedia och de "borgerliga offentlighten", men det beryder inte att de ställer upp på och försvarar skadegörelsen på Avenyn. I vissa fall kan nog arbetskamrater, grannar m.fl (de som nog borde räknasd till det luddiga begreppet "allmänheten) acceptera och ha förståelse för att att människor kastar sten mot polisen och liknande ofensiva handlingar. Dock har inte en enda person av de jag träffat som inte är autonoma aktivister haft någon som helst förståelse för den skadegörelse som Avenyn utsattes för. Det visar helt enkelt att sådana handlingar är kontraproduktiva när det gäller frågan om att mobilisera människor till kamp för socialismen. Om de som kallar sig för socialister/anarkister hela tiden utför handlingar som står i strid med rättsmedvetandet hos arbetarklassen så kommer vi aldrig att kunna lyckas med den massmobilisreing som en revolution skulle kräva.
Att ni se kravallerna på Avenyn som ett uttryck för "massans" självverksamhet får mig bara att fråga mig vilka ny åsyftar med massan?Är det dee fokmassa som deltog som bestod av ca 1000 personer, eller åsyftar ni arbetarklassens massa. Om det är det senare ni menar så har ni tappat kontakten med verkligheten. Om det är det första kan jag ge er rätt i att det var ett uttryck för självverksamhet (hos de ca 1000 personer som deltog i förstörelsen), men ett ytterst kortsiktigt sådant uttryck som snarare försvårar en massmobilisering för revolutionär förändring än underlättar.
Självklart måste vår soldaritet också utsträckas till att gälla de kamrater som sitter åtalade nu och som döms till opropotionerligt hårda straff av politiska skäl. Dock betyder inte detta att vi behöver hålla med om deras sätt att föra den politiska kampen och jag förbehåller mig rätten att kritisera vissa av dessa metoder. |
|
Solidaritet med vem, Andreas? |
by Kaj
(No verified email address) |
Current rating: 0
18 Sep 2001
|
Att autonoma Göteborgskamrater är psykopater är väl en möjlighet. Ändå vill Andreas solidarisera sig med dem.
Varför måste vår solidaritet utsträckas till dem som i dina ögon motarbetar revolutionen d.v.s. de som objektivt går reaktionens ärenden och genom sin aktion misskrediterat och saboterat vänstern? Det skulle jag vilja veta? Är det inte det som på sina ställen brukar kallas "kollegialitet" och "kåranda" eller med andra ord korruption? |
|
Mer respons |
by Mats
(No verified email address) |
Current rating: 0
19 Sep 2001
|
Här är adressen till det inlägg i Arbetaren som detta inlägg är ett svar på:
http://www.arbetaren.se/2001/31/debatt.html
Jag uppfattar Göteborgskamraternas inlägg som en bra motvikt till mediabilden av de som deltog i kravaller: att de skulle vara självhävdande våldspykopater t ex. De flesta analyser och erfarenheter som jag stött på tyder snarare på att en kravall mot överheten har mycket starka inslag av solidaritet och osjälviskhet, ett uttryck för de deltagandes kollektiva styrka och spontan kreativitet. På Avenyn kunde vi t ex se maskerade demonstranter hjälpa till att lotsa ut en äldre kvinna som fastnat med sin bil bland barrikaderna, folk som tog blomkrukor från en bank och ställde tvärs över gatan som utsmyckning osv.
Jag tillhör också dem som ser upploppen med ett klasskampsperspektiv. Jag ser inte att revolter och enstaka upplopp och liknande står i motsättning till klasskampen. Den s k "masslinjen", att ALLA måste vara med innan man kan gå till aktion är en illusion. Genom kampen mobiliseras folk. det går inte att först värva och sedan när man blivit tillräckligt många - göra revolution. Det kommer alltid finnas individer och grupper som för kampen mer konfrontativt än majoriteten. Det är en nödvändighet. För en mer ingående analys av kravaller i klasskampen så rekommenderar jag arbetarhistorikern Mike Davis, som t ex skrivit en bra text om L.A.-riots 1992 "A proletarian uprising". Testa att söka på Altavista eller så. |
